Tillgänglighet inom utbildning: 5 sätt att hjälpa

Utbildning och undervisning, en bärande del av samhället, är något som historiskt sett varit mer utmanande för vissa elever än andra. I många skolor och klassrum har elever förväntats lära sig genom ett enda sätt att undervisa – exempelvis genom att läsa textböcker och lyssna på lärarens muntliga lektioner – vilket gör att elever med funktionsnedsättningar halkar efter.

När undervisningen får alltmer digitala inslag blir diskussionen om tillgänglighet inom utbildning viktigare än någonsin – och inte bara som en anpassning för personer med funktionsnedsättningar. Design med tillgänglighet i fokus betraktas allt mer som bra design.

Vi ska här förklara vad som menas med tillgänglighet inom utbildning och varför det är viktigt. Vi ska också ta upp fem strategier som skolor kan använda sig av för att göra undervisningen mer tillgänglig.

Vad är tillgänglighet inom utbildning?

I stora drag kan man säga att tillgänglighet inom utbildning handlar om att se till att undervisningsinnehållet är lätt att ta till sig för alla typer av elever. Tillgänglig undervisning gör att elever med funktionsnedsättningar kan utveckla samma färdigheter och uppnå samma kunskapsnivå som sina klasskamrater.

Tidigare var det inte ovanligt att elever med inlärningssvårigheter eller fysiska funktionsnedsättningar sattes i specialklasser, avskilda från övriga elever. Genom att öka tillgängligheten inom utbildning kan dessa elever ta del av undervisningen tillsammans med de andra eleverna, i samma klassrum, med alla de pedagogiska, känslomässiga och sociala fördelar som denna inkludering innebär. Denna inkluderande metod anses idag mer effektiv, både för att hantera inlärningssvårigheter och för dessa elevers lärande.

Kraven på tillgänglig utbildning är i ständig förändring. I takt med teknikens utveckling och att undervisningsmetoder förändras måste även strategierna för ökad tillgänglighet utvecklas.

Varför växer behovet av tillgänglighet inom e-lärande?

Undervisning, på alla nivåer och i alla former, får alltmer digitala inslag. Ungefär 63 % av gymnasieeleverna och 45 % av grundskoleeleverna använder digitala verktyg varje dag – inklusive distansstudier – och närmare 52 % av högskolestudenter läser minst en digital kurs.

E-lärande slår också stort inom företagsutbildning. Marknaden för e-lärande inom företagsutbildning förväntas uppgå till 450 miljarder USD år 2028 och ett som är säkert är att kursledare inte längre kommer att ha fysiska undervisningsrum som sin främsta arbetsplats.

När virtuella och fysiska klassrum blir alltmer inkluderande och integrerade blir e-lärande en viktig faktor för tillgängligheten i utbildningen.

Å ena sidan kan e-lärande vara en större utmaning för personer med funktionsnedsättningar, vilket uppskattnings berör 14 % av eleverna i offentliga skolor och 19,3 % av arbetskraften. Elever med syn- eller hörselnedsättningar tvingas till exempel navigera i digitala landskap helt utan fysiska riktmärken. Å andra sidan kan e-lärande bidra till ökad inklusivitet eftersom de ger ökad tillgång till digitala hjälpmedel. Eftersom e-lärande fungerar med redan existerande programvaror och datorer kan också kostsamma inköp av specialutrustning undvikas.

Inom e-lärande är tillgänglighet inte längre ett tillval. För att förhindra att elever med funktionsnedsättningar halkar efter i takt med digitaliseringens frammarsch måste e-lärande utformas med alla elever i åtanke. I hela världen ser också länder i allt högre grad över sin lagstiftning för att öka tillgängligheten online och offline. I USA finns exempelvis tillägget Section 508 som ålägger skolor att tillhandahålla tillgängligt digitalt innehåll för personer med funktionsnedsättningar.

Ett annat exempel är The A11Y Project, en amerikansk rörelse som förespråkar digital inkludering, som verkar inom den sociokulturella sfären med syftet att öka medvetenheten om och minska stigmatiseringen av funktionsnedsättningar. I takt med att vårt synsätt på funktionsnedsättningar förändras, till exempel genom att fokusera på det positiva – som att koppla ihop dyslexi med kreativt tänkande – kan vi se en växande efterfrågan på tillgänglighet inom e-lärande.

I takt med att världens befolkningar förändras och diversifieras kommer tillgänglighetens roll i utbildningen att bli allt viktigare. Den kraftiga ökningen av antalet invandrare i USA bidrar till en fortsatt ökning av antalet elever som lär sig på ett annat språk än sitt modersmål, och som lär sig engelska som andraspråk. Tillgänglighetslösningar kan också vara ett bra stöd för dessa elevers anhöriga, som heller inte alltid behärskar engelska, som ett stöd för inlärning – till exempel genom att göra matematiska begrepp lättare att förklara.

5 sätt att öka tillgänglighet inom utbildning

Fördelarna med bygga in tillgänglighet från start – tillgänglig design – inom utbildning stannar inte vid elever med funktionsnedsättningar. Tillgänglig design är helt enkelt bra design.

Precis som ramper för rullstolar kan användas av elever både med och utan fysiska handikapp kan tillgänglighetslösningar göra att alla elever helt enkelt lär sig bättre. Även om elever med funktionsnedsättning uppenbarligen blir mest hjälpta är deras framsteg bara början på de positiva effekter som kommer med klassrum där tillgänglighet står i fokus.

Här är fem strategier som kan integreras i klassrummet för att säkra att varje elev har tillgång till den bästa och mest effektiva lärmiljön.

1. Använd text-till-tal

Inlärningssvårigheter, språkbarriärer, synnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter är de vanligaste hindren för tillgänglighet. Några siffror, på global nivå:

• 1 miljard människor har någon form av synnedsättning, från lindrigt svag syn till blindhet
• 773 miljoner vuxna kan inte läsa och skriva
• 5 miljoner amerikanska elever lär sig engelska som främmande språk
• 2,3 miljoner elever i offentliga skolor har inlärningssvårigheter

För dessa elever kan teknologi som text-till-tal (TTS) vara avgörande för att det ska vara faktiskt möjligt att ta till sig kunskap genom att läsa böcker. Istället för att kämpa med att forma bokstäverna till ord kan eleverna fokusera på att känna igen ord och på läsförståelse genom att använda TTS för att lyssna på studiematerialet.

Man uppskattar att ungefär 30 % av befolkningen tillgodogör sig kunskap på ett tillfredsställande sätt genom att lyssna på innehåll. Oavsett om elever har någon form av funktionsnedsättning kan TTS hjälpa dem att komma ihåg den största delen av informationen de lyssnar till.

2. Stöd olika inlärningsstilar

Att erbjuda mer tillgängligt undervisningsmaterial är avgörande för att undervisningen ska vara tillgänglig för alla.

Textbaserat studiematerial har länge varit normen, så väl i fysiska klassrum som i digital undervisning, men lärare och pedagoger måste nu bredda studiematerialet så att det också fungerar för elever med funktionsnedsättningar. Utöver bild och video för elever med visuell inlärningsstil, och TTS för elever med auditiv inlärningsstil, kan format som blindskrift (Braille), förstorade typsnitt, alternativtext för bilder, med mera, också behövas.

Det är här Universell design för lärande (UDL) kommer in i bilden. Genom att använda tillgänglighetslösningar och anpassa lektionsplaneringen kan skolor hjälpa elever att dra nytta av styrkan i sin personliga inlärningsstil.

Denna strategi kan också visa sig lyckad för elever som inte har några inlärningssvårigheter eller funktionsnedsättningar. Dessa elever har kanske inte någon identifierad diagnos, men det hindrar inte att alla elever har sitt eget personliga sätt för att lära sig bäst. Alla elever har inte tid och möjlighet att sitta ner och läsa långa texter, eller lust för den delen. Det är heller inte ovanligt att elever faktiskt gillar att lära sig saker, men att de tvingas underkasta sig undervisningsmetoder som krockar med deras personliga inlärningsstil. Genom att presentera innehåll på flera olika sätt ökar lärare och pedagoger chansen att fånga elevernas intresse.

Vi upprepar: tillgänglig design är bra design – inte bara för vissa elever, men för alla.

3. Öppen kommunikation kring elevernas behov.

Många kämpar med odiagnostiserade funktionsnedsättningar hela livet. Ungefär 60 % av den vuxna amerikanska befolkningen har inlärningssvårigheter som inte upptäckts eller behandlats. Men med tidig diagnosticering kan skolor sätta in tillgänglighetslösningar – och det har visat sig att tidiga insatser (helst redan i förskolan) har resulterat i att 90 % av elever med inlärningssvårigheter kunnat komma ikapp sina klasskamrater.

Lärarna står förstås i första ledet när det gäller att identifiera nedsättningar och inlärningsstilar. Genom att lära sig att känna igen signaler på att någon typ av förändring behövs – som stress vid provtillfällen eller svårigheter att följa instruktioner – kan läraren bli ett viktigt stöd för sina elever. I nästa led bör skoladministratörer vara lyhörda för lärarens slutsatser och samarbeta med koordinatorer för tillgänglighetslösningar och möta de behov som konstateras.

Digitala verktyg som Bloomz kan effektivisera kommunikationen och göra det möjligt för lärare att fånga upp tendenser i elevernas uppträdande, som skulle kunna peka på behov av tillgänglighetslösningar. Bloomz kan också vara ett stöd i kommunikationen mellan lärare och föräldrar, och göra det lättare för föräldrar att hjälpa sina barn med skolarbetet.

Utöver att sträva efter en öppen kommunikation kan administratörer också använda digitala resurser, som tillhandahålls av tillgänglighetsprojektet A11Y. De erbjuder till exempel konkreta riktlinjer för webbtillgänglighet.

4. Utvärdera skolans tillgänglighetsverktyg.

Utan tekniska hjälpmedel tvingas administratörer och lärare lägga extra tid och resurser på anpassningar, som att ge elever mer tid vid ett provtillfälle. Sådana strategier väger ofta tungt i budgeten och kan göra det svårt att implementera långsiktiga tillgänglighetslösningar. Men, med rätt mjukvara kan skolan enkelt uppfylla anpassningskrav, som exempelvis Americans with Disabilities Act (ADA), utan att skolans budget skenar iväg.

För att hitta rätt mjukvara kan det vara en god idé att delta i tester eller program där man kan prova olika inlärningsverktyg, innan man tar beslut som medför omfattande förändringar. ReadSpeaker erbjuder till exempel ett utvärderingsprogram där kvalificerade koordinatorer kan få tillgång till vårt TTS-verktyg.

Många digitala resurser erbjuder också guider för bedömning av hjälpmedel för specifika elevgrupper. Som exempel kan nämnas denna guide för elever som lär sig engelska som främmande språk och denna guide för elever med synnedsättningar som både hjälper beslutsfattare att ställa sig rätt frågor vid valet om rätt verktyg att investera i.

Skolor kan också vara hjälpta av att inledningsvis utvärdera tillgängligheten i de program och webbplatser som redan används, innan man väljer att köpa in en ny programvara. Exempelvis kan följande verktyg, som ger omedelbar feedback, vara intressanta att titta närmare på:

• Online-Utility.org, som testar innehållets läsbarhet
• Tenon, som utvärderar tillgängligheten av webbplatser och mjukvaror under design- och utvecklingsfasen
• A11Y Compliance Platform, som utvärderar webbplatsens efterlevnad med de senaste riktlinjerna för webbtillgänglighet, utfärdade av World Wide Web Consortium (W3C).

5. Få feedback från eleverna.

Att välja rätt tillgänglighetslösningar är av största vikt för att elever med funktionsnedsättningar ska kunna hålla jämna steg med sina klasskamrater. Fundera redan nu på hur deras effekt ska utvärderas. Att basera sig på exempelvis medelbetyg och provresultat innebär att man kan behöva vänta till slutet av terminen för att få ett hum om hur det går. För mer direkt återkoppling på hur skolans tillgänglighetsarbete tar sig, be eleverna om feedback redan idag.

Varför inte bjuda in några elever att testa de hjälpmedel eller program som skolan överväger att köpa in. Genom att noggrant observera – varför inte i kombination med enkätprogram som Google Forms eller skärminspelningsverktyg som Loom – kan man se hur eleverna faktiskt använder sig av dessa hjälpmedel. På så vis får skolan en god uppfattning av hjälpmedlens potential och kan ta ett väl underbyggt beslut för att förbättra tillgängligheten i undervisningen.